DATUM
2002.08.16 - 2002.08.21

COLCHESTER MATCHER
Division 2: Crewe - Colchester 2-0

ÖVRIGA MATCHER
Premier League: Aston Villa - Liverpool 0-1
Premier League: Newcastle - West Ham 4-0
Conference: Gravesend & Northfleet - Dagenham & Redbridge 1-2

DELTAGARE
Martin, L-O, Paul, Philip

FREDAG 16 AUGUSTI
Martin och Paul hämtade upp mig för en behaglig biltur ner mot Nyköping och Skavsta lufthamn. Kvällsmat intogs på en hamburgerrestaurang med amerikanskt namn innan incheckningen tog vid. Ryan Air var i tid, trots att det handlade om 21.45-avgången, och planet taxade ut i tid. Flygkontrollen i Bryssel ville inte släppa iväg oss, så vi blev stående kvar på plattan cirka 30 min. Därmed hamnade vi i vanlig ordning i tidsnöd för sista Stansted Express mot London. Men såväl vi som bagage bordade 00.30-tåget, fredagskvällens sista. Tunnelbanan naturligtvis stängd och en lång taxikö utanför Liverpool Street Station mötte oss. Oexklusiva Monopole Hotel på Sussex Gardens var låst för kvällen, men efter ett antal klockringningar öppnade nattportiern, en icke fotbollsintresserad brasilianare klädd i silvrig sidennattrock, dörren och släppte in oss. Tapto cirka 02.00

LÖRDAG 17 AUGUSTI
Sent tapto betyder tidig revelj! Redan 08.30 var vi på väg mot biluthyrningsfirman vid Marble Arch för att hämta vår eleganta Ford Focus. Edgware Road norrut med Martin som säker förare och Paul som säker (nåja…) kartläsare lyckades vi efter en stunds sightseeing i villaområden hitta rätt motorväg. Resan mot Crewe kunde därmed på allvar inledas. Bland sevärdheterna utmed vägkanten kan noteras två hölass och Stokes arena, där den isländska flaggan vajade allra mest.

Vi körde spik mot Hotel Royal i Crewe, en uråldrig byggnad som säkert aldrig besökts av någon kunglig i legala affärer. Utanför hotellet mötte vi fyra norrmän i Crewemundering. Vi frågade dem var arena låg. De tog oss tre meter åt sidan och pekade - DÄR. Tre minuters gångväg från hotellet!

Upp på de relativt mysiga rummen och på med säsongens matchtröja. Ner till hotellets irländska pub som gjorts om till bortasupportrarnas hemvist. Rätt många ColU:s mötte upp. Några pints och så den korta promenaden till Gresty Road där långsidans gamla låga träläktare var vår hemvist.

ColU startade med fint bolltempo och pressade tillbaka Crewe rätt ordentligt. Tyvärr var de före detta ColU-spelarna Sagi Burton och Efe Sodje storartade matchen igenom. Colchester fick ingen utdelning på sina många försök och som en blixt från en klar himmel kom så Crewes ledningsmål i 9:e min på en blixtsnabb kontring - det var de rödas första anfall. De blåvita bet ihop och fortsatte spela bra, dirigerade av bland andra Joe Keith. Men det ville sig inte. Därför var det heller ingen överraskning när Crewe tryckte in ett jätteskott i andra halvleks 81 minut. Förlust med 2-0. De cirka 300 ColU-supportrarna kunde lomma iväg från arenan, belåtna med "vårt" spel men missbelåtna med resultatet. Det kändes inte aktuellt med supportereftersläckning på någon pub. Middag på italiensk restaurang senare på kvällen, men ett par pints som sängfösare blev det i alla fall.

SÖNDAG 18 AUGUSTI
Bilkylaren vändes söderut i riktning mot Birmingham. Bodde kanonfint ovanpå en pub mitt i centrum och med gratisparkering till 08.00 måndag morgon. En kort promenad och så de få metrarna till New Street Station, där en viss förvirring uppstod med många omflyttningar som följd. Tågets åtta sista vagnar gick nämligen till Nottingham medan de åtta främsta var ett "supportertåg" till Witton och Villa Park.

Avspark för första omgången i Premier League - Aston Villa-Liverpool. Drygt 41 000 på läktarna bjöd på relativt gott drag medan lagen bjöd på relativt påver fotboll. Roligt att se hur stabilt Olof Mellberg spelade, även om en herre vid namn Michael Owen snurrade upp honom på läktaren några gånger. Marcus Allbäck fick spela sista 20 och kostade på sig att missa en jättechans. John Arne Riise tryckte in Liverpools segermål, vilket gladde den stora Liverpool-klacken och de fyra norrmännen från Crewe, som befann sig någonstans i folkhavet.

Tågtransporten från Villa Park till centrum var snabbt avklarad. På kvällen träffade vi Duncan, en Birminghamsupporter som gett sig katten på att besöka och beskriva Englands samtliga fotbollsarenor. Han är dessutom författare till en website om något så pass udda som indisk mat!
En intressant kulturell vandring genom ett Birmingham vi aldrig sett tidigare, ett par besök på genuina pubar och som avslutning utsökt currymiddag i stadens utkant. Inte visste vi att det fanns så pass mycket vacker att se i Birmingham som vi alltid tyckt varit jättefult. Och sent blev det i kväll också.

MÅNDAG 19 AUGUSTI
Martin fick smyga upp strax före 08.00 och stoppa i ett par pund i parkeringsautomaten för två timmars respit. God frukost, snabb inköpsrunda och marsch till Forden som nu kördes i nordostlig riktning - mot Newcastle. Trafikolycka på motorvägen och efter att knappt ha krupit fram halvannan timme körde av och in på småvägar för att ansluta till M1 längre norrut. Kom i hyfsad tid till Newcastle och körde spik till George Hotel, gammaldags och mysigt.

Ut på stadspromenad, sen KFC-lunch och så till St Jame´s Park i svagt duggregn. Vi hade kommit över biljetter á £ 45/st och sökte oss till ingång 8, som det stod på biljetten. Där blev vi nekade inträde och hänvisades i stället till Milburn Stand Bar 1892. Minsann kom vi inte in i en exklusiv supporterbar med mat och drycker av alla de slag. Fantastiska platser, ett oerhört läktartryck och ett fantastiskt spel av hemmalaget, som gjorde West Ham till ingenting. Colchesters bidrag till Newcastle, Lua Lua, var formidabel och gjorde vad han ville med motståndarförsvaret. Över och under alla under: 0-0 i halvtid!

I andra halvlek visade Lua Lua att han fotbollsfostrats på Layer Road. Två kanonmål i följd bäddade för Newcastleseger med 4 - 0! Martin vann £7 på Lua Lua som förste målskytt och det firades med en sen middag på kineskrogen Ho Ho i bottenvåningen på vårt hotell.

TISDAG 20 AUGUSTI
Inte fick vi sova ut idag heller. Mot London kl 09.00. Många bensträckare och inga problem på M1. Tillbaka till Monopole och så återlämnades bilen vid Marble Arch. Då hade vi kört 749,1 miles, det vill säga drygt 120 mil. Snyggt jobbat, Martin! Det blev KFC igen och promenad utmed Oxford Street till Sportspages för koll.

Ett absolut överfyllt pendeltåg (Connex och bara 4 vagnar i tåget) förde oss i ösregn från London Bridge Station mot Northfleet, där Conference-matchen Gravesend & Northfleet - Dagenham & Redbridge väntade. 2036 hade tagit sig till Stonebridge Roads påvra arena för denna match av derbykaraktär. Cirka 1000 var Daggers med trumma och trumpet som klackledare. Vi stack först in i supporterbaren för att skydda oss mot regnet.

Matchen, då? Jo, detta var som att komma tillbaka till fotbollens ursprung. Två lag som ville mycket men kunde relativt lite. Dagenham visade upp en överviktig Mark Stein (före detta Chelsea bland annat) samt två gamla ColU-spelare Steve McGavin och Ross Johnson. Dagenham vann med 2-1, sedan bl a Stein "målat". En rolig match med god stämning och gott humör.

Missade tåget med två minuter, så det blev en snabbvisit på puben The Rose med två leklystna labradorer, en papegoja och ett tiotal ortsbor, som tittade förundrande på oss. Nu hade Connex satt in 12 vagnar i tåget - en vagn för varje passagerare ungefär. Åter på hotellet 01.00.

ONSDAG 21 AUGUSTI
Tro inte det blev sovmorgon idag heller. Tvärtom - upp klockan 04.00 och taxi till Liverpool Street Stn för Stansted express 05.00. Allt fungerade förutom att tre personer på väg till Pisa fick lämna planet till Skavsta strax innan start. 10.30 landade Ryan Air i Nyköping. Då var vi trötta men mycket belåtna efter denna roliga fotbollsorgie.

Dessutom var Philip på tre matcher: Stockport, Tranmere och Brentford

L-O